fin kanin

Jag har alltid haft mål för mig själv. Bli bättre och bättre i allt jag tar för mig. Föddes som väldigt osäker. Väldigt blyg. Ändå sedan dess har jag försökt trotsa mig själv och utsätta mig för sånt som för mig känns obehagligt, för att utvecklas. Det är så jag tror man botar känslor som rädsla och skam. Jag föddes med rädsla och skam. Med åren blev den bara starkare och starkare. För ungeför ett och ett halvt år sen började jag på riktigt motarbeta den. Och jag har kommit långt sen dess. Men jag har alltid försökt göra någonting åt det, enda sen jag var liten. Men inte tillräckligt mycket helt enkel. Det är de psykiska målen. Där finns det fortfarande så mycket längre att komma. Alltid.

Men sen är det det fysiska. Jag har alltid haft mål för mig själv, saker jag ska ha gjort. Och dom går ju lite hand i hand med de psykiska målen. Men, när man utsatt sin kropp för allt man möjligen kan, vad är det då det finns kvar att uppnå på den fronten? Jag känner att jag kommit så långt att ingenting längre känns. Inga vanliga saker känns. Vi lever i en värld där vi har tillgång till allt. När jag kan få allt jag vill, då vill jag inte ha det längre. Vad är det jag behöver? Fysisk smärta? Hårt arbete? 

Det känns som om den enda man kan vända sig till är filosofin. Det är den enda utmaningen. Det enda man aldrig fullt ut kan uppnå. 

och jaa jag är motsägelsefull. min plan att ta det lugnt på långfredagen efterföljdes inte riktigt... men, nästa år. nästa år. just nu, tills dess typ, ska jag bara sooova

påsklunch med familjen. varför är jag ALLTID bakis när jag träffar mina bröder?

Nu måste jag duscha. Borsta tänderna. vara social. önska mig lycka till.


/ Fyllefeministemosyrran

Idag när jag fikade med några vänner diskuterade vi en sak. Långfredagen. Hur många är det egentligen idag som ens vet att det är Långfredagen på fredag? Hur många vet vad det innebär? Jag är inte religiös. Eller jo, jag är troende, men, jag är inte kristen. Ändå känner jag att jag vill hålla på traditionen att man inte roar sig på långfredagen. Aldrig att jag skulle festa då. Varför? Jag tror att det behövs en långfredag liksom det behövs "Alla hjärtans dag", "julafton" och "Allhelgonahelgen". Vi behöver en dag då vi tänker lite extra på vår kärlek till varandra, då vi känner efter om en relation har det där som är värt att hålla fast vid, eller om det är dags att släppa taget om varandra, Alla hjärtans dag.  Vi behöver en dag då vi samlar familjen, äter gott och umgås, upprätthåller en gemenskap, Julafton. Vi behöver en dag då vi tänker på våra nära som vi mist, Allhelgonahelgen. På samma sätt tror jag att vi behöver en långfredag, då vi kanske inte sörjer just Jesus korsfästelse, men kanske tänker på det långfredagen egentligen står för, som för mig är att man för en dag hyllar rättvisan och tanken att offra av sig själv för att hjälpa andra. Dalai Lama kämpar idag för Tibets självständighet från Kina. Behövs det inte fler som honom? Behöver vi inte alla tänka lite mer som honom? Jag tänker iaf vara lite emo på fredag och tänka på sånt. Troende eller ej, i det moderna samhället behövs högtider. Kanske bara för att vi ska tänka till lite.

Jag är väldigt seg. Jag vet. Men, Lovisa, du har svikit mig. Killingmarianne.blogg.se is no longer existing. Jag är besviken. Men, jag ska inte ge upp.

Dagens big issue är hur svårt det är att få jobb. Söker ett jobb som 600 andra också söker. 70 platser. Big chance att jag är en av dem. Jag ska söka varenda jävla jobb i hela jävla världen. Eller. Stockholm. Fast inte Mc Donalds. Så lågt sjunker jag inte. Stekos i håret , nej tack. Och inte telefonförsäljning. Aldrig. Men varför kan inte en vanlig  tjej på 17 jordsnurr med helt ok betyg få ett normalt jobb??? Tror dom att 17-åringar är helt efter eller?

Jag måste få ett jobb. Måste måste måste. Rekrytera mig rekrytera mig rekrytera mig.  use me, I need the money. Snälla.

17 år och kär I wish. 17 år och arbetslös. ta dig, världen.

Hjälp. Imorse hade min mascara torkat. Och jag hade inte tid på eftermiddagen att köpa ny. Vad gör man då? Visst kan man skippa mascaran ett par dagar, det kan man. Eller så gör man som jag, tillverkar en själv!

Med lite fetter, oljor och pärlemorpigment kan man faktiskt skapa en helt egen mascara. Och eftersom jag försöker träna upp mina fotoskills har jag faktiskt fotat mina små skapelser. Ingen Dior-reklam precis, men  =)
 

   
ljus                          mörker

Att göra en egen mascara är kanske inte helt lätt. Något lite enklare är att göra en egen ansiktsmask som man faktiskt kan göra med bara en avokado och lite olivolja som man mosar och kletar på ansiktet. Helt stört bra.

aldrig aldrig aldrig mer alkohol.